Snöstjärnan är en exceptionellt härdig lökväxt, väl anpassad till kalla klimat, och dess övervintring i marken är vanligtvis helt problemfri i stora delar av landet. Lökarna är naturligt utformade för att uthärda långa perioder av kyla och tjäle, och de kräver faktiskt en köldperiod för att kunna initiera sin blomningscykel på våren. Denna process, känd som vernalisering, är avgörande för att de ska kunna utveckla blommor. Därför är den bästa övervintringsstrategin att helt enkelt låta lökarna vara kvar i jorden där de har planterats. De grundläggande förutsättningarna för en lyckad övervintring skapas redan vid planteringen genom att välja en plats med god dränering och plantera lökarna på rätt djup.
En väldränerad jord är den absolut viktigaste faktorn för att lökarna ska klara vintern. Om jorden är vattensjuk och kompakt riskerar lökarna att drabbas av syrebrist och röta, särskilt under milda och blöta vintrar eller under snösmältningen på våren. Isbildning i en blöt jord kan också orsaka fysiska skador på lökarna. Planteringsdjupet, som bör vara cirka 5-8 centimeter, bidrar också till att skydda lökarna från de mest extrema temperaturväxlingarna vid markytan och från uttorkande vintervindar. Ett korrekt djup ger en stabil och skyddad miljö där löken kan vila tryggt.
I de flesta fall krävs inga särskilda åtgärder för att skydda etablerade snöstjärnor under vintern. Ett naturligt snötäcke är den bästa isoleringen man kan tänka sig. Snön skyddar marken från djup tjäle och från snabba temperaturförändringar, vilket skapar ett stabilt och skyddat klimat för lökarna under jorden. Om vintern är snöfattig men mycket kall, en så kallad barfrostvinter, kan marken frysa djupare än normalt. Även under dessa förhållanden klarar sig snöstjärnorna oftast bra, men ett skyddande lager av organiskt material kan ge extra säkerhet.
Detta skyddande lager kan bestå av nedfallna löv, granris eller kompost som sprids ut över planteringsytan på senhösten, efter att de första frostnätterna har kommit men innan marken har frusit helt. Ett lager på 5-10 centimeter är fullt tillräckligt. Detta material fungerar som en isolerande filt och hjälper till att bevara den värme som finns lagrad i marken. På våren, när risken för hård frost är över, kan man försiktigt kratta bort det mesta av täckmaterialet för att låta solen värma upp jorden och ge plats för de nya skotten att komma upp.
Förberedelser inför vintern
Förberedelserna för en lyckad övervintring av snöstjärnor börjar redan under sommaren och hösten. Den viktigaste åtgärden är att säkerställa att lökarna har fått lagra tillräckligt med energi efter vårens blomning. Detta innebär att bladverket måste ha fått vissna ner helt ostört. Denna energilagring är avgörande för lökens överlevnad under den långa viloperioden och för dess förmåga att motstå vinterkylan. En stark och välmatad lök har betydligt bättre förutsättningar att klara vintern än en som försvagats av att bladen klippts av för tidigt.
Under hösten är det också en bra tid att se över växtplatsen. Rensa bort ogräs som annars skulle konkurrera om näring och utrymme när våren kommer. Att lägga på ett tunt lager kompost eller välbrunnen gödsel under senhösten ger ett visst vinterskydd samtidigt som det tillför näring som långsamt frigörs till jorden under vintern och våren. Detta ger lökarna en näringsrik start på den nya säsongen. Se till att materialet är väl utspritt och inte ligger i tjocka klumpar som kan hålla kvar för mycket fukt.
En annan viktig förberedelse är att säkerställa att dräneringen fortfarande är god. Med tiden kan jorden sjunka ihop och bli mer kompakt. Om man märker att vatten tenderar att bli stående på växtplatsen efter höstregnen kan det vara en varningssignal. Försök att luckra jorden försiktigt i ytan runt omkring, utan att störa lökarna, för att förbättra vattenavrinningen. I mer allvarliga fall kan det vara nödvändigt att gräva upp lökarna (på försommaren) och förbättra jorden ordentligt innan återplantering.
Slutligen, för nyplanterade lökar på hösten är den initiala vattningen efter plantering en viktig del av vinterförberedelsen. Denna vattning hjälper jorden att sluta sig kring lökarna och stimulerar dem att börja bilda rötter innan marken fryser. Ett etablerat rotsystem förankrar löken och gör den mer motståndskraftig mot tjäle som kan få lökar att lyftas upp ur marken. Efter denna första vattning behövs sällan mer vatten under hösten, om det inte är exceptionellt torrt.
Skydd mot kyla och barfrost
Även om snöstjärnor är mycket köldtåliga, kan extrema förhållanden som sträng kyla i kombination med frånvaro av snö (barfrost) vara en utmaning, särskilt för nyplanterade lökar eller i de kallaste delarna av landet. Snön fungerar som ett naturligt och mycket effektivt isoleringsmaterial. Ett 20 centimeter tjockt snötäcke kan innebära att temperaturen vid markytan är runt nollan, även om lufttemperaturen är minus 20 grader. Utan detta skyddande täcke kan tjälen tränga mycket djupt ner i marken.
För att skydda lökarna under en snöfattig vinter kan man skapa ett konstgjort isoleringslager. Det bästa materialet för detta är luftigt och organiskt, som inte packas ihop och blir blött. Täckbark, torra höstlöv eller halm är utmärkta alternativ. Sprid ut ett lager på cirka 10-15 centimeter över hela planteringsytan. Detta lager hjälper till att mildra de skarpa temperaturväxlingarna i marken och skyddar lökarna från den djupaste tjälen. Det är bäst att applicera täckmaterialet efter att marken har frusit till lite i ytan för att undvika att det blir en bostad för möss och sork.
Granris är ett annat traditionellt och mycket effektivt material för vinterskydd. Riset är luftigt, det samlar på sig den lilla snö som eventuellt faller och det skyddar mot den uttorkande effekten av kalla vintervindar. Lägg ut ett lager granris över rabatten på senhösten. En fördel med granris är att det inte packas ihop av väta och är lätt att ta bort på våren. Det ger ett bra skydd utan att kväva marken.
Det är viktigt att komma ihåg att ta bort vinterskyddet i tid på våren. När den värsta kylan är över och snön har smält bort bör man försiktigt kratta undan lövtäcket eller granriset. Om skyddet ligger kvar för länge kan det hindra solen från att värma upp marken, vilket försenar lökarnas uppvaknande. Det kan också skapa en fuktig miljö som gynnar svampsjukdomar precis när de späda skotten är på väg upp. Avlägsna skyddet gradvis under några dagar om våren är omväxlande med varma dagar och kalla nätter.
Övervintring i krukor och behållare
Att övervintra snöstjärnor i krukor och andra behållare är en betydligt större utmaning än att övervintra dem på friland. Jorden i en kruka har ingen omgivande markmassa som kan isolera, vilket gör att den fryser mycket snabbare och hårdare. Rötterna och lökarna utsätts för betydligt lägre temperaturer och snabbare temperaturväxlingar än de skulle göra i marken. Utan skydd är risken stor att lökarna fryser sönder, särskilt i mindre krukor. Därför krävs särskilda åtgärder för att lyckas.
Ett av de bästa sätten att skydda krukplanterade lökar är att gräva ner hela krukan i marken över vintern. Välj en skyddad plats i trädgården, till exempel i en tom rabatt eller i ett grönsaksland, och gräv en grop som rymmer krukan. Placera krukan i gropen och fyll på med jord runt om. Täck gärna ytan med löv eller granris för extra isolering. På våren, när tjälen har gått ur marken, kan man enkelt lyfta upp krukan igen. Denna metod ger krukan det skydd och den isolering som den omgivande marken erbjuder.
Om man inte har möjlighet att gräva ner krukan kan man isolera den på andra sätt. Ställ krukan på en skyddad och ouppvärmd plats, som ett kallgarage, en förråd eller ett ouppväxt växthus. Temperaturen bör helst hålla sig runt nollan eller några grader under, men inte sjunka till extrema minusgrader. En annan metod är att svepa in krukan i isolerande material, som bubbelplast, säckväv eller gamla filtar. Ställ sedan krukan på en frigolitskiva för att isolera den från den kalla marken och placera den intill en husvägg där den får lite skydd.
Det är viktigt att jorden i krukan inte är för blöt när den fryser, eftersom is expanderar och kan spräcka både krukan och skada lökarna. Se till att krukan har god dränering och vattna sparsamt under senhösten. Under vintern behöver den vanligtvis inget vatten alls om den står utomhus och får del av nederbörden. Om den förvaras under tak, till exempel i ett garage, kan jorden torka ut helt. Kontrollera fuktigheten någon gång under vintern och ge i så fall en mycket liten skvätt vatten för att förhindra att lökarna skrumpnar.
Hantering av problem under vintern
Ett av de vanligaste problemen under vintern är skador från djur. Sork och möss kan vara särskilt aktiva under snötäcket och kan kalasa på lökarna när annan mat är svår att hitta. Om man har stora problem med gnagare kan det vara värt att plantera lökarna i speciella nätkorgar av metall. Dessa grävs ner i marken och ger ett effektivt fysiskt skydd. Att undvika att lägga ut fågelmat eller annat som lockar gnagare i närheten av lökplanteringarna kan också hjälpa.
Ett annat problem kan vara tjälskjutning. Detta inträffar när upprepad frysning och tining av marken får den att röra på sig, vilket kan trycka upp grunt planterade lökar mot ytan. Väl uppe på ytan är de helt oskyddade mot kyla och uttorkning. Detta problem är vanligast på tung lerjord och med nyplanterade lökar som inte hunnit etablera ett starkt rotsystem. Att plantera på rätt djup från början och att täcka marken med ett isolerande lager organiskt material minskar risken för tjälskjutning avsevärt.
Stående vatten och isbildning är också en stor fara för övervintrande lökar. Om växtplatsen är dåligt dränerad kan smältvatten och höstregn samlas och frysa till is runt lökarna. Detta kan leda till syrebrist och att lökarna helt enkelt ruttnar eller fryser sönder. Om man ser att is ofta bildas på en viss plats i trädgården är det en olämplig plats för lökväxter. Åtgärda dräneringen genom att bygga upp en upphöjd rabatt eller blanda in rikligt med grus och sand i jorden.
På våren kan snabba väderomslag vara en utmaning. Om en varm period följs av en plötslig och hård frostknäpp kan de tidiga skotten och blomknopparna ta skada. Snöstjärnor är dock mycket tåliga och klarar oftast av några minusgrader utan problem. Om en riktigt kall natt förutspås efter att de har börjat blomma kan man skydda dem genom att lägga över ett lager fiberduk eller granris för natten. Ta bort skyddet på morgonen så att de får ljus och luft.
