Övervintring av kärleksört

Kärleksört är en exceptionellt härdig perenn som klarar av att övervintra utomhus i större delen av Sverige, vanligtvis utan att kräva några särskilda skyddsåtgärder. Dess förmåga att klara kyla och frost är en av anledningarna till dess stora popularitet i nordiska trädgårdar. Växtens överlevnadsstrategi är att helt vissna ner ovan jord under senhösten, medan den underjordiska rotstocken, eller kronan, går i dvala för att invänta våren. Den enskilt viktigaste faktorn för en lyckad övervintring är inte skydd mot kyla, utan skydd mot vinterfukt, vilket gör en väldränerad växtplats helt avgörande.

Under hösten, efter blomningen, genomgår kärleksörten en vacker förvandling. Bladen gulnar och faller av, medan de tidigare rosa eller vita blomklasarna antar en mörk, bronsfärgad nyans. Många trädgårdsodlare väljer att låta dessa vissna stjälkar och blomställningar stå kvar över vintern. De utgör ett vackert och strukturellt inslag i vinterträdgården, särskilt när de täcks av rimfrost eller snö. Dessa kvarlämnade växtdelar fungerar också som ett naturligt vinterskydd genom att fånga löv och snö runt plantans bas, vilket ger en isolerande effekt.

Det naturliga snötäcket är faktiskt det allra bästa vinterskyddet en växt kan få. Snön fungerar som ett isolerande täcke som skyddar plantans krona från de mest extrema temperaturväxlingarna och från uttorkande vindar. En barvinter, där marken är utan snö men temperaturen sjunker kraftigt (så kallad barfrost), kan vara mer påfrestande för perenner än en vinter med mycket snö och sträng kyla. Även under sådana förhållanden brukar dock en väletablerad kärleksört klara sig utmärkt tack vare sin inneboende härdighet.

Förberedelserna inför vintern är därför minimala. Det handlar främst om att se till att växten går in i vilan under rätt förutsättningar. Undvik att gödsla sent på säsongen, från slutet av juli och framåt, eftersom detta kan stimulera ny tillväxt som är känslig för frost. Se också till att jorden inte är vattensjuk inför vintern. En kombination av fukt och kyla är den största risken, då det kan leda till att rotstocken fryser sönder eller ruttnar.

Nedklippning inför vintern

Frågan om när man ska klippa ner sin kärleksört – på hösten eller på våren – är en smaksak och det finns argument för båda alternativen. Att klippa ner plantan på hösten, efter att den har vissnat ner helt, ger ett mer städat och prydligt intryck i rabatten över vintern. Detta kan vara att föredra i en mer formell trädgård. En annan fördel med höstklippning är att man avlägsnar gammalt växtmaterial där svampsporer eller skadedjursägg potentiellt skulle kunna övervintra, vilket kan minska smittotrycket till nästa säsong.

Om du väljer att klippa ner på hösten, vänta tills efter den första ordentliga frosten har fått plantan att vissna helt. Klipp av stjälkarna cirka 5-10 centimeter ovanför marken. Att lämna kvar en liten stump kan hjälpa till att markera var plantan finns och skydda kronan något. Det bortklippta materialet kan komposteras om det är friskt. Fördelen med att städa undan på hösten är att rabatten är redo för våren och de nya skotten får fritt spelrum att växa fram utan att hindras av gamla stjälkar.

Många väljer dock att vänta med nedklippningen till tidig vår, precis innan den nya tillväxten startar. Det främsta skälet är det estetiska värdet av de torkade blomställningarna som ger struktur och intresse åt vinterlandskapet. De kvarvarande stjälkarna hjälper också till att fånga snö, vilket skapar ett isolerande lager över plantans krona. Dessutom kan de ihåliga stjälkarna och fröställningarna erbjuda skydd och mat åt småfåglar och insekter under vintern.

När du klipper ner på våren, gör det innan de nya röda eller gröna skotten har hunnit bli för stora. Klipp försiktigt av de gamla, torra stjälkarna vid basen, och var noga så att du inte skadar de nya, ömtåliga skotten som kommer upp från marken. När du väl har klippt bort det gamla, kommer de nya skotten att snabbt växa till sig i vårsolen. Valet mellan höst- och vårklippning påverkar sällan plantans överlevnad, så välj den metod som passar dig och din trädgård bäst.

Övervintring i utsatta lägen

Även om kärleksört är mycket härdig, kan plantor i särskilt utsatta lägen eller i de allra kallaste delarna av landet dra nytta av ett lätt vinterskydd. Ett utsatt läge kan vara en blåsig plats där snön ständigt blåser bort, vilket lämnar marken bar och utsatt för kyla och uttorkning. Unga, nyplanterade exemplar som ännu inte har hunnit utveckla ett djupt och starkt rotsystem kan också vara något känsligare den första vintern.

Ett enkelt och effektivt vinterskydd skapar du genom att täcka plantans bas med ett luftigt, organiskt material efter att marken har frusit till lätt. Det är viktigt att inte täcka för tidigt, då ett fuktigt och instängt material kan leda till röta. Täck med ett 10-15 centimeter tjockt lager av torra löv, granris eller halm. Granris är särskilt bra eftersom det är luftigt, inte packar ihop sig och ger ett bra skydd mot både kyla och stark vårsol.

Undvik att använda tunga och kompakta material som blöt lövmassa, eftersom detta kan hålla kvar för mycket fukt och kväva plantan. Målet med vinterskyddet är inte primärt att hålla plantan varm, utan att isolera den från snabba temperaturväxlingar och skydda den från uttorkande vindar. Ett lager snö ovanpå täckmaterialet förbättrar isoleringen ytterligare.

Kom ihåg att ta bort vinterskyddet på våren när den värsta kylan är över och risken för hård frost har minskat. Gör det gradvis under en period av mulna dagar för att undvika att de nya, späda skotten chockas av det starka vårljuset. Rensa bort löv och annat material försiktigt så att du inte skadar de framväxande skotten. För de allra flesta etablerade kärleksörter är dock detta extra skydd helt onödigt.

Övervintring av kärleksört i kruka

Att övervintra kärleksört i kruka är mer riskfyllt än att övervintra den på friland. Rotsystemet i en kruka är mycket mer utsatt för kyla eftersom det inte skyddas av den omgivande jordens isolerande massa. När temperaturen sjunker kan hela jordklumpen i krukan frysa till en solid isklump, vilket kan skada eller döda rötterna. Dessutom kan upprepade cykler av frysning och upptining vara mycket stressande för växten.

För att öka chansen för en lyckad övervintring i kruka finns det flera metoder. Ett alternativ är att gräva ner hela krukan i marken i en skyddad del av trädgården, till exempel i ett trädgårdsland eller en komposthög. Jorden runt omkring kommer då att isolera krukan och skydda rötterna från den värsta kylan. Se till att platsen är väldränerad så att krukan inte blir stående i vatten.

Ett annat alternativ är att ställa krukan på en skyddad plats, exempelvis intill en husvägg där den får skydd från kalla vindar. Isolera krukan genom att svepa in den i bubbelplast, juteväv eller gamla filtar. Ställ krukan på en frigolitskiva eller en träbit för att isolera den från den kalla marken underifrån. Det är rotsystemet som behöver skyddas, inte de delar av växten som är ovan jord. Se till att dräneringshålen inte är blockerade så att överflödigt vatten från regn eller snösmältning kan rinna ut.

Det säkraste sättet att övervintra en krukodlad kärleksört är att flytta den till en sval, ljus och frostfri plats, som ett garage, ett förråd eller ett ouppvärmt växthus. Temperaturen bör helst ligga mellan 0 och 10 grader. Under denna period behöver plantan nästan inget vatten alls, kanske en mycket liten skvätt en gång i månaden för att förhindra att rotklumpen torkar ut helt. När våren kommer och risken för hård frost är över kan du ställa ut krukan igen och gradvis vänja plantan vid utomhusklimatet.