Trots att palettblad generellt är robusta och lättskötta växter, är de inte immuna mot angrepp från skadedjur eller utveckling av sjukdomar. Problem uppstår oftast när växten är stressad på grund av ogynnsamma odlingsförhållanden, som felaktig vattning, dålig belysning eller näringsbrist. Att kunna identifiera tidiga tecken på problem och agera snabbt är avgörande för att rädda plantan och förhindra spridning till andra växter i hemmet. Förebyggande åtgärder, som regelbunden inspektion och god växthygien, är det absolut bästa försvaret mot oönskade gäster och åkommor. En frisk och välmående planta har ett starkt immunförsvar och är betydligt bättre rustad att motstå angrepp.
Ett av de vanligaste skadedjuren som drabbar palettblad är spinnkvalster. Dessa är mycket små, nästan osynliga för blotta ögat, och tillhör spindeldjuren. De trivs i varma och torra miljöer, vilket gör inomhusklimatet under vintern idealiskt för dem. Det första tecknet på ett angrepp är ofta små, ljusa prickar på bladens ovansida och en allmänt matt och livlös lyster. Vid ett mer långtgående angrepp kan man se en fin, tunn väv, särskilt i bladvecken och på bladens undersidor. Spinnkvalster suger växtsaft från bladen, vilket leder till att de blir gula, bruna och så småningom faller av.
En annan vanlig ovälkommen gäst är bladlusen. Dessa små, ofta gröna eller svarta insekter sätter sig vanligtvis i täta kolonier på de yngsta och mest späda delarna av växten, som nya skott och blomknoppar. De, precis som spinnkvalster, livnär sig på växtsaften, vilket leder till deformerad tillväxt och försvagade plantor. Bladlössen utsöndrar också en klibbig substans som kallas honungsdagg, vilken kan leda till att en svart svamp, sotdagg, får fäste på bladen.
Sorgmygg är små, svarta flugor som ofta ses svärma runt krukväxter. De vuxna myggorna är i sig ofarliga för plantan, men deras larver, som lever i det översta jordlagret, kan orsaka skada. Larverna äter på växtens fina rötter och organiskt material i jorden. För en etablerad, frisk planta är detta sällan ett allvarligt problem, men för sticklingar och unga plantor kan ett stort angrepp vara förödande. Sorgmygg trivs i konstant fuktig jord, så deras närvaro är ofta ett tecken på övervattning.
Mindre vanliga, men ändå förekommande, är sköldlöss och ullöss. Sköldlöss ser ut som små, bruna eller gråa upphöjda sköldar som sitter fast på stammar och bladens undersidor. Ullöss är vita, vaxartade och ser ut som små bomullstussar, och gömmer sig gärna i bladveck och andra skrymslen. Båda dessa skadedjur är svåra att bekämpa eftersom deras skyddande hölje gör dem motståndskraftiga mot många bekämpningsmedel. De suger växtsaft och försvagar plantan över tid.
Identifiering och första åtgärder
När du misstänker ett angrepp av skadedjur är det första och viktigaste steget att omedelbart isolera den drabbade plantan. Flytta den till ett annat rum, långt bort från dina andra växter, för att förhindra att skadedjuren sprider sig. Undersök sedan plantan noggrant för att identifiera vilken typ av skadedjur det rör sig om. Titta särskilt på bladens undersidor, i bladvecken och på nya skott. Ett förstoringsglas kan vara till stor hjälp för att se de minsta krypen, som spinnkvalster.
Nästa steg är att mekaniskt avlägsna så många skadedjur som möjligt. För bladlöss och spinnkvalster kan en kraftig dusch med ljummet vatten vara mycket effektiv. Spola av hela plantan, särskilt bladens undersidor, för att fysiskt tvätta bort angriparna. För ullöss och sköldlöss, som sitter fast hårdare, kan man använda en bomullspinne doppad i T-röd eller såpvatten för att dutta direkt på varje individ, vilket löser upp deras skyddande hölje.
Efter den första rengöringen är det dags för behandling. En hemmagjord såplösning är ett effektivt och miljövänligt alternativ mot många sugande insekter som bladlöss och spinnkvalster. Blanda cirka 0,5 deciliter grönsåpa och en matsked T-röd (valfritt, men hjälper till att lösa upp vaxartade ytor) med en liter vatten. Spraya hela plantan noggrant med lösningen, se till att täcka alla ytor, inklusive stammar och bladundersidor. Upprepa behandlingen med 7-10 dagars mellanrum i några veckor för att även ta död på nykläckta individer.
För sorgmygg krävs en annan strategi, eftersom problemet finns i jorden. Den mest effektiva åtgärden är att låta jorden torka ut ordentligt mellan vattningarna, eftersom larverna inte överlever i torr jord. Komplettera detta med att sätta upp gula klisterfällor i krukan. Dessa lockar till sig de vuxna, flygande myggorna och bryter deras livscykel. Att byta ut det översta jordlagret i krukan kan också hjälpa till att avlägsna en stor del av ägg och larver.
Vanliga sjukdomar och svampangrepp
Palettblad är mindre benägna att drabbas av sjukdomar än av skadedjur, och de flesta problem är relaterade till svampangrepp som gynnas av för fuktiga förhållanden. Rotröta är det absolut vanligaste och mest allvarliga problemet. Det orsakas av svampar i jorden som angriper rötterna när de lider av syrebrist, vilket är en direkt konsekvens av övervattning och dålig dränering. Symptomen ovan jord är ofta vilseledande och liknar de vid torka: slokande, gulnande blad och hämmad tillväxt. Om du misstänker rotröta, lyft försiktigt upp plantan ur krukan och inspektera rötterna. Friska rötter är vita och fasta, medan ruttna rötter är bruna, mjuka och slemmiga.
Mjöldagg är en annan svampsjukdom som kan drabba palettblad, särskilt under sensommaren och hösten när luftfuktigheten är hög och temperaturen växlar. Den visar sig som en vit, pudrig beläggning på bladens ovansida. Även om det sällan dödar en etablerad planta, försvagar det den och är missprydande. För att behandla mjöldagg, ta bort de värst drabbade bladen och förbättra luftcirkulationen runt plantan. Spraya sedan med ett svampdödande medel, antingen ett kommersiellt eller en hemmagjord blandning av bikarbonat (1 tesked) och såpa (några droppar) i en liter vatten.
Gråmögel (Botrytis) är en svamp som trivs i svala, fuktiga och stillastående miljöer. Den angriper ofta skadade eller döende växtdelar och visar sig som en grå, luddig beläggning. För att förhindra gråmögel är det viktigt med god växthygien. Ta regelbundet bort vissna blad och blommor, och se till att det finns god luftcirkulation mellan plantorna. Undvik att vattna på bladen, särskilt sent på dagen, så att bladverket hinner torka upp innan natten.
För att rädda en planta från rotröta krävs drastiska åtgärder. Ta bort all jord från rötterna och skölj dem rena. Använd en ren, vass sax för att klippa bort alla skadade, bruna och mjuka rötter. Var noggrann och ta bort allt som inte ser friskt ut. Plantera sedan om det som är kvar av rotsystemet i en ny, mindre kruka med färsk, väldränerad jord. Vattna mycket sparsamt och placera plantan på en ljus, varm plats. Ofta är det säkraste sättet att rädda sorten att ta friska sticklingar från de övre delarna av plantan innan den dör helt.
Förebyggande skötsel
Den absolut bästa metoden för att hantera sjukdomar och skadedjur är att förhindra att de får fäste från första början. Grunden till detta är en stark och välmående planta. Se till att ge ditt palettblad optimala förutsättningar med rätt mängd ljus, vatten och näring. En stressad planta är betydligt mer mottaglig för angrepp. Undvik särskilt kronisk övervattning, då detta inte bara orsakar rotröta utan även skapar en gynnsam miljö för sorgmygg och andra fuktälskande problem.
God hygien är A och O. Håll rent runt dina plantor. Ta bort nedfallna, vissna blad från jorden och krukan, då dessa kan bli en grogrund för svamp och en gömställe för skadedjur. Damma av bladen regelbundet med en fuktig trasa. Detta ser inte bara trevligt ut, utan det förbättrar också plantans förmåga till fotosyntes och gör det svårare för skadedjur som spinnkvalster att etablera sig. Se också till att det finns god luftcirkulation runt varje planta genom att inte ställa dem för tätt.
Regelbunden inspektion är en av dina viktigaste vanor. Ta för vana att titta närmare på dina plantor minst en gång i veckan. Vänd på bladen och titta på undersidorna, kika i bladvecken och inspektera nya skott. Ju tidigare du upptäcker ett problem, desto enklare är det att åtgärda. Att fånga ett angrepp när det bara handlar om några få individer är betydligt lättare än att sanera en hel planta som är översållad av skadedjur.
Var försiktig med nya växter. När du köper en ny planta eller får en stickling, håll den alltid i karantän i några veckor innan du placerar den tillsammans med dina andra växter. Under denna tid, inspektera den noggrant för tecken på skadedjur eller sjukdomar. Många problem med skadedjur kommer in i hemmet via en ny växt. Samma sak gäller om du har haft dina palettblad utomhus under sommaren. Innan du tar in dem för vintern, ge dem en grundlig inspektion och en förebyggande dusch för att undvika att ta med oönskade gäster inomhus.
Biologisk och kemisk bekämpning
Om hemmagjorda kurer som såpvatten inte räcker till för att få bukt med ett envist angrepp, finns det andra alternativ. Biologisk bekämpning innebär att man använder naturliga fiender till skadedjuren. För spinnkvalster kan man till exempel introducera rovkvalster (Phytoseiulus persimilis), som är specialiserade på att äta just spinnkvalster. För sorgmygg finns nematoder (Steinernema feltiae), mikroskopiska rundmaskar som man vattnar ut i jorden och som sedan infekterar och dödar sorgmyggslarverna. Dessa metoder är mycket effektiva och helt ofarliga för människor, husdjur och själva plantan.
Det finns även ett antal kommersiella bekämpningsmedel att köpa. Många av dessa är baserade på naturliga substanser som pyretrum (ett extrakt från krysantemumblommor) eller neemolja (från neem-trädet). Neemolja har både en avskräckande effekt och stör insekternas livscykel. Dessa medel är ofta effektiva mot ett brett spektrum av skadedjur. Läs alltid instruktionerna på förpackningen noggrant och följ dem, och testa gärna på ett enstaka blad först för att säkerställa att din planta tål medlet.
Som en sista utväg finns det syntetiska, kemiska bekämpningsmedel. Dessa är ofta mycket effektiva men kan också vara skadliga för miljön och för nyttiga insekter. Vissa systemiska medel tas upp av växten och gör hela växtsaften giftig för sugande insekter. Om du väljer att använda ett kemiskt medel, gör det med stor försiktighet, se till att ha god ventilation och använd det aldrig på ätliga växter. För krukväxter inomhus är det oftast onödigt att ta till de starkaste kemiska medlen, då mindre skadliga alternativ nästan alltid räcker.
Oavsett vilken bekämpningsmetod du väljer är upprepning nyckeln till framgång. En enda behandling är sällan tillräcklig, eftersom den ofta inte påverkar ägg och puppor. Följ upp med nya behandlingar enligt rekommenderade intervall för att säkerställa att du bryter skadedjurens livscykel och blir av med problemet permanent. Att kombinera olika metoder, till exempel mekanisk borttagning, behandling med såpvatten och att förbättra växtens miljö, ger oftast det bästa och mest hållbara resultatet.
